PEVA (medfödd klumpfotsfelställning) – Definitioner och bedömningsmetoder

Det är viktigt att alla som registrerar i SPOQ använder samma definitioner av begrepp och samma mätmetoder. Detta är för att värden som registreras ska bli jämförbara. Dokument om mätmetoder finns att ladda ner längst ner på den här sidan.

Definitioner

Diagnosen PEVA (pes equino varus adductus) innebär en medfödd felställning av foten som inbegriper equinus, varus och adductus. Foten ska ha Piraniscore 1-6.
Positionell PEVA innebär samma felställning, men Piraniscore är under 1. Dessa fötter registreras inte i SPOQ.
Benämning av fotens olika felställningar beskrivs i separat dokument. Se PDF nedan.
Olika typer av ortoser beskrivs i separat dokument. Se PDF nedan.

Bedömning av fotens utseende strax före och direkt efter behandling

Fotens felställning klassificeras enligt Pirani vid första besöket och i samband med avgipsning. Se PDF nedan.
Vid första besöket bedöms också om det finns tecken på atypisk PEVA som gör att det kan bli svårare än normalt att korrigera foten. Se PDF nedan.

Bedömning av fotens utseende upp till 2 års ålder och därefter enbart för dem som inte går självständigt

Vid alla registreringar på barn upp till 2 års ålder samt för de barn som inte är självständiga gångare efter 2 års ålder görs bedömning, sittande eller liggande, av det nedanstående. Barnet är inte självständig gångare om det efter 2 års ålder behöver stöd, ortos eller skena för att stå eller gå.

Varus – Hälen sedd bakifrån är vinklad medialt i förhållande till tibia.
Supination – Vridning av fotbladets inre kant uppåt.
Adductus – Framfoten är medialt vinklad i förhållande till bakfoten med konvex lateral fotrand.
Cavus – Högt längsgående fotvalv.

Bedömning av fotens utseende och funktion från 2 års ålder hos barn som går självständigt

Från och med 4-årskontrollen samt vid recidiv från 2 års ålder används PBS-score för beskrivning av fotens utseende och funktion. Detta gäller barn som går självständigt, det vill säga helt utan stöd samt utan ortos eller skena.

Bedömning av fotledens rörlighet

Fotledens rörelseomfång mäts från lateralsidan med goniometer, med böjt knä och avser maximalt passivt respektive aktivt rörelseuttag. Referenspunkter: Goniometerns fasta skänkel hålls parallellt med tibias framkant. Rörlig skänkel följer laterala fotranden (metatarsale 5).
Passiv dorsalextension utförs med barnet ryggliggande eller sittande. Fixera tibia med en hand, medan den andra handen fixerar calcaneus. Ta sedan ut dorsalextension.
Aktiv dorsalextension utförs med barnet ryggliggande eller sittande. Be barnet att aktivt dra tårna mot sig eller upp mot taket.

Ytterligare behandling

Formuläret Ytterligare behandling används för alla typer av åtgärder som görs utöver den primära gipsbehandlingen, så kallad standardbehandling enligt Ponseti. Denna behandling inbegriper redressioner, gips och upp till 2 perkutana akillotenotomier (under den primära gipsbehandlingen) samt efterföljande ortosbehandling. Samma barn kan därför få flera olika ytterligare åtgärder registrerade vid olika tidpunkter under uppväxten.
Till exempel:

Behandling utöver standardbehandling enligt Ponseti, med till exempel operation, när den primära gipsbehandlingen avslutats trots att man inte uppnått en bra korrektion.
Behandling i samband med recidiv, det vill säga att felställningen kommer tillbaka efter att ha varit korrigerad tidigare under behandlingsförloppet.