Aktuella forskningsfrågor

Se vid behov i listen till höger här intill ett mer utförligt dokument med avseende på de vetenskapliga frågeställningarna vilka givits godkännande av Etiska Prövnings Myndigheten (EPM) och där datauttag från SPOQ är aktuellt.

Höftledsluxation, DDH

Är ultraljudsscreening en bra metod för att diagnosticera höftledsluxation?

Många nyfödda barns höfter undersöks tidigt med ultraljud för att man ska upptäcka om höften ligger ur led, så kallad höftledsluxation. Vi har sett att flera av de barn som registreras i SPOQ på grund av sent upptäckt höftledsluxation faktiskt har genomgått en ultraljudsundersökning, men man har missat diagnosen. Eftersom ultraljud tidigare har ansetts vara en bra metod för undersökning av höfter kommer vi nu att undersöka detta närmare.

Forskningsprojekt pågår också för att titta på långtidsresultat efter kirurgisk behandling vid sent diagnosticerad höftledsluxation.

En omfattande analys av kvaliteten på registrerade data i SPOQ (validering) pågår under 2023 med bland annat eftergranskning av röntgenbilder av en expertgrupp för att få ett bättre underlag för de vetenskapliga frågeställningarna som beskrivits här.

Perthes sjukdom, LCPD

Validering av Lateral Pillar classification för klassificering av sjukdomens svårighetsgrad

För att man ska kunna värdera hur höftkulan påverkas av åkomman beskrivs utseendet på röntgenbilder enligt en speciell bedömning, Lateral Pillar classification. För att kunna jämföra resultat för barn i olika delar av landet krävs det att alla i landet bedömer på likartat sätt. Därför kommer värderingarna som gjorts att jämföras med en standard, så att man blir säker på att det inte är stora skillnader i bedömningarna. Då kommer man också att veta att de resultat som senare presenteras går att lita på.

Analys av blodtrycksnivåer hos barn med Perthes sjukdom

Det finns rapporter i litteraturen som antyder att det kan finnas ett samband mellan Perthes sjukdom och förhöjt blodtryck. Förhöjning av blodtrycket hos barn upptäcks troligen inte hos alla som har det. Det är därför viktigt att detta följs och registreras hos barn med Perthes sjukdom. SPOQ har därför gjort det obligatoriskt att registrera blodtrycket vid varje kontroll för barn med Perthes sjukdom, så att vi kan följa detta noggrant.

Analys av eventuella regionala skillnader i vård och behandling vid Perthes sjukdom.

Detta inkluderar, förutom skillnader i kirurgisk behandling, även bland annat tid till diagnos samt följsamhet till rekommendation om tidig fysioterapeutisk behandling för att bibehålla rörligheten i höften.

Höftfyseolys, SCFE

Hur lång tid går mellan första vårdkontakt med läkare eller sjukgymnast till operation?

Tidig diagnos och operation är avgörande för att så lite resttillstånd som möjligt ska uppstå. En del av de barn som kommer till ortoped och opereras för höftfyseolys har handlagts på annan vårdnivå under en viss tid, utan att diagnosen har ställts. Risken för bestående resttillstånd ökar då kraftigt. Hur lång tid det går från första vårdkontakt fram till operation är därför ett mått på kvaliteten på den vård barnet har fått.

Vi kommer göra en närmare analys av hur handläggningen i verkligheten ser ut när barn och ungdomar söker med symtom från ljumske/höft/lår/knä. När det är klarlagt kommer utbildningsinsatser för berörda personalkategorier att göras.

Profylaktisk(förebyggande)fixation av kontralaterala höftleden

Eftersom man vet att höftledsförskjutning oftast uppstår även på den andra sidan brukar man ofta operera den ännu friska höften i förebyggande syfte. Förloppet för denna höft kommer kartläggas: Vilka komplikationer förekommer? Kan man reducera riskerna om man använder en bättre operationsteknik?

För de höfter som inte opereras i förebyggande syfte

kartläggs hur många som senare får höftfyseolys och hur många av dessa som är av mer allvarlig form (kliniskt instabil och/eller uttalad glidning). Går det att fastställa någon åldersgräns för när man inte längre medicinskt kan motivera profylaktisk fixation?

Hur ser resultaten ut efter behandling av den mindre vanliga men mer allvarliga formen av höftfyseolys (s.k. instabil höftfyseolys).

Långtidsuppföljning.

Vid en redan från början mycket stor felställning i höftleden med stor påverkan på funktion för barnet genomförs vid två barnortopediska centra i Sverige (Jönköping och Lund) en mer omfattande korrigerande kirurgisk behandling. Hur är resultaten vid denna behandling?

En omfattande analys av kvaliteten på registrerade data i SPOQ (validering) genomförs löpande med eftergranskning av röntgenbilder av en expertgrupp för att få ett bättre underlag för de vetenskapliga frågeställningarna som beskrivits här.

Klumpfotsfelställning, PEVA

Beskrivning av incidens (hur många barn som föds med detta i Sverige per år) och bedömning av fotfelställningens svårighetsgrad vid medfödd klumpfot.

En sammanställning görs av fotens utseende innan behandling påbörjas, där svårighetsgraden bedöms enligt poängsystemet Pirani.

Beskrivning av det primära förloppet vid så kallade atypiska klumpfötter

Så kallad atypisk klumpfot är en stelare och mera svårbehandlad variant av klumpfotsfelställning. Den syns redan från början genom att foten ser ut på ett visst sätt. Man behöver anpassa behandlingen efter detta. Vi kommer kartlägga förloppet hos dessa fötter för att på längre sikt kunna ge så bra behandling som möjligt. Vi kommer kartlägga incidens, behandlingsförlopp (antal gipsningar, gipstid, om det behövs någon kompletterande kirurgi) och andel välkorrigerade fötter jämfört med vanliga klumpfötter som är mindre komplicerade att behandla.

Förstagångs patellaluxation (knäskålen går ur led)

Hur är kvaliteten i det primära omhändertagandet av barn med förstagångs patellaluxation?

För bästa vård av barn med akut patellaluxation vet vi att det är viktigt att man snabbt kommer i kontakt med vården och att man gör lämpliga undersökningar för att komma fram till rätt diagnos. Vi har därför satt upp tre kvalitetsindikatorer för den primära behandlingen:

1. Tid från skadetillfälle till första läkarkontakt
2. Tid från skadetillfälle till genomförande av magnetkameraundersökning, vilket krävs för en korrekt diagnos
3. Andel skador med signifikant broskskada

Vi kommer kartlägga detta och se om det finns rutiner som behöver förbättras för att omhändertagandet ska bli så bra som möjligt.

Hur behandlas de olika typerna av patellaluxation hos barn?

Vi kommer kartlägga vården av patellaluxationer för att identifiera eventuella behov av förbättring. Följande frågor belyses:

1. Fördelning mellan de olika typerna av patellaluxation
2. Fördelning mellan kirurgisk och icke-kirurgisk behandling
3. Vilka riskfaktorer föreligger vid val av behandling
4. Typ av kirurgisk åtgärd
5. Kartläggning av regionala skillnader avseende operation och behandling
6. Andel av patienterna som får ändrad behandling och orsak till detta

Utfallet kommer att värderas med klinisk kontroll efter 1 år och PROM vid 1, 3 och 5 år efter kirurgisk respektive icke-kirurgisk behandling mätt med hjälp av frågeformulär.

PROM – självskattad funktion och hälsorelaterad livskvalitet

Inom ramen för olika forskningsprojekt pågår just nu framtagandet av lämpliga frågeformulär för barn och en värdering av hur väl dessa frågeformulär kan svara på hur barnen upplever sin funktion respektive hälsorelaterade livskvalitet. Just nu är formulär för klumpfotfelställning, patellaluxation